JGA FAMILJEBLOGG

Ond bråd död (Hj) Den 28 juni 1627 tecknar två bröder kontrakt i Liège för att komma till Sverige och arbeta i två år vid ett vallonbruk. Jean Joasin (Joes, Josin) Henin blir masmästare, dvs förman vid tillverkningen av tackjärn i masugnen, först i Österby bruk och sedan i Forsmark. Brodern Martin är timmermästare.  Jean Joasin har med sig familjen när han reser till Sverige: hustru och två halvvuxna söner, Etienne och Jean. En tredje son, Pierre, föds i Sverige. Vad hustrun hette vet jag inte.  En dag när Jean Joasin jobbar på Forsmarks bruk hörs plötsligt oväsen. En berusad soldat härjar runt på bruket, hotar folk, viftar med sitt svärd och kör det genom ett fönster. Sen ger han sig på Jean Joasin och hans kompis Michill med hugg och slag. Men de försvarar sig. I häradsrättens protokoll beskrivs vad som hände:  "......desse tvenne fransoser Michill och Joasin voro förorsakade sig att värja, och för den skull grepo bägge till värn, Michill masmästare till en skyffel men ...

Modellsnickaren och hans döttrar (Hj) Den här lilla gubben är Anders Fredrik Eklund, f. 1828 d. 1917. Han var morfar till vår mormor Tilan. Han står i arkiven som snickeriidkare ibland, andra gånger modellsnickare.  Han och hustrun Josephina Wadlund fick 3 barn: Johan Fredrik, f. 1856 Alida Amalia, f. 1858 Augusta Ottilia  (vår mormors mor), f. 1860 Det är via hustrun Josephina som en länk går bakåt till mormors vallonska ursprung. Augusta gifte sig 1883 med den betydligt äldre Johan Erik Lindström. De två finns med på bild på sidan Hjelmström.   Alida gifte sig aldrig. Hon jobbade som piga ett tag. Men när systern Augusta dog i lungsot, bara 37 år gammal, flyttade Alida in hos sin svåger och hans familj för att hjälpa honom med barnen och hushållet. Det berättades om Alida dels att hon plötsligt kunde bli kav hes, dels att långt upp i åren var hon så vig att hon kunde sträcka ett ben rakt upp i luften.  "Moster Alida var en liten, glad och lättsam kvinna, god...

Farfar Hugos mormor och morfar (R) Samuel de Maré Augusta Matilda de Maré På Roland-sidan kan man läsa om farfar Hugos mor Anna de Maré Svensson och här är hennes föräldrar:  Samuel  (1820-1880) och  Augusta  de Maré, f. Ahlgren (1839-1898). Samuel var född i Västervik. Han blev jurist och ämbetsman och så småningom landshövding i Kopparbergs län. Augusta kom från Stockholm. De bodde i landshövdingsresidenset i Falun, där Anna träffade sin tolv år äldre blivande make Otto Svensson på en dans. De fick 7 barn: Anna  Matilda Gabriella f.1860, g.m. majoren Otto Svensson (vår farfars föräldrar) Jaques  Gustaf Baltzar f.1861, överstelöjtnant Johan Victor Samuel ( Sam ) f. 1864, advokat Baltzar  Emil Leo, f. 1865, överingeniör, flyttade till USA Karl  Alfred  Julius, f. 1869, läkare Maria ( Maja ) Margareta Helena, f. 1871, g.m. läkaren Carl Mannheimer Bror  Erik August, f. 1877, affärsman i London Maja och Baltzar

Rentieren och Donatorn (R) Lars Reinhold (1859-1948) och Carl Julius (1861-1935) Svensson var söner till bryggaren Georg Reinhold Svensson, äldste son till Pehr Reinhold och Charlotta. De två, som båda förblev ogifta och såvitt känt barnlösa, var därmed äldre kusiner till vår farfar Hugo. Lars  kallades i familjen Lorenz (även "Lollegubben") och tycks ha levt ett liv utan större strävsamhet. Det framgår i Otto Svenssons anteckningar att han tidvis bodde hos släktingar och hans gravsten benämner honom "rentiern". Vår faster har berättat att det förväntades att man som ung släkting skulle avlägga visit hos Lollegubben, som bodde i Stockholm. Carl  avlade sjökaptenexamen och "förde fartyg i Nordsjö- och Medelhavsfart under 1867-1901, men stannade i land fr o m sistnämnda år för att förvalta sin alltmer växande förmögenhet". 1930 donerade han samtliga aktier i sitt fastighetsbolag AB Endräkten till Neptuniorden, Sjökaptenssocieteten i Stockholm, Ångfartygsbefä...

Riksspelmannen (Hj) Mannen med fiolen är Thore Härdelin , som levde 1866 till 1945. Han var son till Kapten Thore Härdelin och hustrun Sally och bror till vår morfars mor Anna Härdelin, gift Hjelmström. Musikaliteten i släkten sägs härröra från Juliana Charlotta Lilliander, som var mormor till Anna och Thore och deras syskon.  Thore Härdelin var en av landets främsta allmogespelmän och upptecknare av gamla allmogelåtar. Han komponerade själv låtar och gav ut. Mest berömd är Delsbo brudmarsch. Han medverkade i radion och 1909-10 turnerade han i USA. "Genom sin musikaliska begåvning, bildning och vältalighet samt familjens kontaktnät blev Härdelin snart rikskänd som en auktoritet och ambassadör för Hälsinglands folkmusik i början av 1900-talet och var med att utforma Svenska låtars hälsingedel. Han gav också ut egna nothäften med både äldre och nyare folkmusik. Vid en spelmansstämma på Skansen 1910 tilldelades Härdelin Zornmärket i silver och 1943 tilldelades han guldmärket." (...

"Bertil i baljan" (Hj) är en välkänd historia i släkten på Hjelmströmssidan. Bertil var kusin till vår mamma och son till Henning Hjelmström.    På 1930-talet är han elev på skolskeppet C.B. Pedersen, ett fyrmastat segelfartyg byggt 1891. Han är 22 år. När man är strax norr om Australien vill Bertil av olika anledningar ge sig av, "jump ship". När fartyget ligger för ankar i Torres Strait i juli 1935 gör han slag i saken.  Nere i lastrummet hade han fått syn på kaptenens gamla badkar i trä. I hemlighet nattetid utrustar han badkaret med en enkel mast, en utriggare och bygger en köl, som skruvas fast. Kamraterna hjälper till. De vågar inte använda spik och hammare av rädsla för upptäckt. I sin sjösäck packar Bertil lite kläder, sitt hagelgevär med patroner, några böcker, burkar med konserver han fått av några vänner i Melbourne. Vatten i en flaska och tändsticksaskar. I skydd av nattens mörker sjösätter han badkaret med hjälp av sina kompisar och lastar i packningen....

Anna Härdelin (Hj) från Delsbo var vår morfars mor. 1880 gifte hon sig med Karl Adolf Hjelmström från Halmstad, som fått tjänst som tullkammarskrivare i Söderhamn.  De flyttade in i en lägenhet i den Sandbergska gården i Söderhamn där de hyrde ”tre präktiga rum och kök för 400 kr årlig hyra”. I drygt elva år bodde de i Söderhamn, och de fick alla sina fem barn där. Karl var anställd vid tullen. De hade sommarstuga på Sandskär. Söderhamn  sjuder av liv under Annas och Karls tid där. Staden är s.k. stapelstad och man driver handel med trävaror med utlandet. En känsla av förnyelse och framåtanda finns. Det var det nya Söderhamn , som med alla sina sågverk, sin verkstadsindustri, sin sjöfart och sina alltmer utbyggda kommunikationer med omvärlden skulle få människor i arbete och locka flera att slå sig ned där. En intressant tid för den som intresserar sig för Söderhamns historia. Det sena 1800-talet är också en tid då kvinnans roll diskuteras alltmer, kvinnor börjar ta plats på e...

Sara Brita Garneij (Hj) var av vallonsk härkomst. Stavningen på efternamnet varierar.  Hon föddes i Mo den 13 oktober 1757, ”på flossfabriken” som man skriver i arkivhandlingen, Flors linnemanufaktori. Fadern var strumpfabrikören Hybert Garneij vid fabriken och modern hette Brita Sara Uppström. När flickan bara var 6 år förlorade hon sin far. ”Modren flyttade kort derefter med 5 minderårige barn till Stockholm, der de njöto en Christerlig och wårdad uppfostran. Dessa syskon hafva alla förr henne gått till evig hvila” står det i handlingen.  När Sara Brita var 19 år gifte hon sig med sidenfabrikör och handlande Andreas Lilliander i Stockholm. De fick 7 barn men flera dog i barnaåldern. Andreas (Anders) Lilliander har en rad titlar: Skräddargesäll, nipperhandlare, sidenbandfabriquer (benämns även bandfabrikör) och diversehandlare. Han hade en gård i Katarina Södra där han bedrev sin verksamhet. Men när han dog 1821 bodde han på ett s.k. gubbhus på Söder i Stockholm (Mari...