HJELMSTRÖM

 

Utsnitt av släktträd som utgår från vår mamma Anna Cecilia Hjelmström. Här saknas alltså bl.a. syskon till vår morfar och mormor. Syskon till vår pappa Nils Otto Roland finns med på utsnitt av släktträd på sidan ROLAND. 

Hjelmström - vår morfars släkt

Peter Adolf Hjelmström 1819-1888

Tulltjänsteman i Halmstad. Vår morfars farfar.
Johanna (Jeanna) Catharina Stenbäck.1817-1886. Vår morfars farmor

De fick 4 barn:
Karl Adolf  (som blev far till vår morfar)
Kristina Helena (kallad ”Faster Tin”)
Emil Gottfrid (dog bara ett par år gammal)
Selma Aurora (kallad ”Faster Selma”)

"Bröllopsdikt ägnad åt Jungfrun Johanna Chatarina Stenbeck på dess Bröllopsdag d. 31 October 1847 af sina Svärföräldrar"

Klicka på bilden så blir den större!

Berg och Härdelin - vår morfars släkt

Detta par är inte med i släktträdet ovan.
Lars Olof Berg 1790-1871

Prost i Norrbo

Juliana Charlotta Lilliander 1793-1874

Hon var dotter till Andreas Lilliander och Sara Brita Garneij, som finns med i ett inlägg här. 

De fick 7 barn:
Laurentia Charlotta, gift Norell, Norrala
Carl
Sara Sally, gift Härdelin

Svante,kapten
Nicolaus (dog 2 år gammal)
 Emma (gift Wahlman, mor till Lars Israel Wahlman, arkitekt)
Anna Margareta Emerentia. gift OlssonSallin

Dessa två finns med i släktträdet.

Thore Härdelin 1816-1896
Kapten vid Kungl Hälsinge Regemente, Riddare av Svärdsorden, ägare till gården Nordanäng, Delsbo

Sally Berg 1827-1881

De fick 9 barn varav bara 4 levde till vuxen ålder:

Anna (vår morfars mor), Maria (kallad Mia),Thore (blev känd riksspelman), Klara (gift Gräntz)

Lindström - vår mormors föräldrar

Johan Erik Lindström 1842-1919
Exekutionsbetjänt och senare stadsexekutor i Gävle
Augusta Ottilia Eklund 1860-1897

De fick 5 barn:

Eric - dog troligen som barn

John

Ottilia Tilan vår mormor

Cecilia (Cissi), gift Gustafsson

Ebba, gift Forsberg

Hjelmström - vår morfars föräldrar

Dessa två är med i släktträdet men med andra bilder än här.

Anna Härdelin 1857-1894
från Nordanäng, Delsbo

Karl Adolf Hjelmström 1848-1930
från Halmstad. Tulltjänsteman

Karl A. Hjelmström var uppvuxen i Halmstad. Fadern var vid tullen och efter studentexamen började även sonen där. 1877 blev han tullkammarskrivare i Söderhamn. I Söderhamn var han även verksam som teckningslärare vid läroverket och flickskolan. Han var sekreterare i stadsfullmäktige och förde anteckningar vid mötena. Han skrev även för Tidningen Helsingen. 

Under tiden i Söderhamn föddes de fem barnen. 

Cecilia (Cissi, gift Lindberg), Ivar, Henning, Tord, Karl (vår morfar)

1892 blev Karl Adolf tullförvaltare i Linköping. 1894 dog Anna i tbc. Efter Annas död flyttade Karl A:s syster Selma till sin bror för att hjälpa honom med hem och familj. 1896 fick Karl A. tjänst vid tullen i Härnösand. Därifrån flyttade familjen till Gävle 1907, där han förestod tullkammaren till 1915 då han avgick med pension. 

"En flicka som heter Anna" är en historisk roman om Anna Härdelin Hjelmström och hennes familj som jag – Gabrielle – har skrivit. Publicerad 2017. Den går att beställa direkt från mig från min blogg Arundo - här. 

Hjelmström - våra morföräldrar

Ottilia "Tilan" Hjelmström 1886-1975, f. Lindström

Karl Elov Hjelmström, 1890-1973

De fick 3 barn:

Anna Cecilia (vår mamma), Petter, Svante

Karl Hjelmström föddes i Söderhamn som yngsta barn i en syskonskara med fem barn, en syster och tre bröder. Han växte upp i Söderhamn, Linköping, Härnösand och Gävle där han blev student 1908. Han studerade vid universitet och avlade fil.mag-examen i språk 1914, samma år som han gifte sig med Tilan. De bosatte sig i Ulricehamn där de fick sina tre barn och Kalle tjänstgjorde som ämneslärare. Familjen bodde därefter i Oskarshamn, Örebro och till sist Stockholm, där Kalle hade tjänst som adjunkt vid Bromma läroverk tills pensionen.

Tilan Hjelmström var född i Gävle. Efter avslutad skola arbetade hon på kontor tills hon gifte sig 1914. Hon var en mycket duktig husmor, flitig, praktiskt lagd och med sinne för det sköna. Matlagning, vävning och sömnad var hennes specialområden.

Kalle och Tilan skapade under 1930-talet ett fritidsboende i Djursvik, vid kusten söder om Kalmar. Platsen döptes till Kalltila och användes som sommarboende under resten av deras liv. De tog gärna emot släkt och vänner på besök. Ett gemensamt intresse var tennis, som båda behärskade och spelade tillsammans på en tennisbana i Söderåkra. Under några år ordnades där "Kalltila cup" för traktens tennisspelande ungdomar, med en donation från paret.