"Bertil i baljan" (Hj)

är en välkänd historia i släkten på Hjelmströmssidan. Bertil var kusin till vår mamma och son till Henning Hjelmström. 

 

På 1930-talet är han elev på skolskeppet C.B. Pedersen, ett fyrmastat segelfartyg byggt 1891. Han är 22 år. När man är strax norr om Australien vill Bertil av olika anledningar ge sig av, "jump ship". När fartyget ligger för ankar i Torres Strait i juli 1935 gör han slag i saken. 

Nere i lastrummet hade han fått syn på kaptenens gamla badkar i trä. I hemlighet nattetid utrustar han badkaret med en enkel mast, en utriggare och bygger en köl, som skruvas fast. Kamraterna hjälper till. De vågar inte använda spik och hammare av rädsla för upptäckt. I sin sjösäck packar Bertil lite kläder, sitt hagelgevär med patroner, några böcker, burkar med konserver han fått av några vänner i Melbourne. Vatten i en flaska och tändsticksaskar.

I skydd av nattens mörker sjösätter han badkaret med hjälp av sina kompisar och lastar i packningen. Han ror iväg i mörkret och sätter sen segel. Badbaljan läcker hela tiden så han måste ösa med ena handen och styra med en paddel med den andra. Han vet att det är hajiga vatten. En stor haj verkar intresserad och Bertil tar fram hagelbössan. Men patronerna är genomvåta och har svällt så de inte går att få in i patronläget. Som tur var ger sig hajen iväg igen. 

När dagen gryr skymtar Bertil den lilla ön Stephen Island långt för ut. Han ser också C.B. Pedersen, men den är så långt bort att den ser ut som en liten fartygsmodell. Under idogt ösande kommer han så småningom fram till ön och går i land. Han möts av mörkhyade öbor på stranden. Det finns bara 8 hus, en kyrka och en skola på ön. Han blir vänligt mottagen men också snabbt anmäld till myndigheterna i delstaten Queensland eftersom ön hör till Australien och han har kommit in illegalt. Han förs till Sydney där svenska konsulatet tar hand om honom. Tidningarna skriver om den unge svensken som flytt i kaptenens badkar, och Bertil får flera erbjudanden om jobb. Ett tag är det oklart om han ska hamna i fängelse, bli deporterad eller få stanna kvar. 

På C.B.Pedersen upptäcker man morgonen efter att Bertil är borta och letar runt på olika öar i sundet men hittar honom inte. En kamrat, som tackat nej till att följa med i "baljan",  visar kaptenen i fel riktning för att hjälpa Bertil.

Att Bertil "jumped ship" har förklarats med att han hade en konflikt med kaptenen. Men när han själv berättat om det i svensk press skriver han att han tröttnat på att vara på sjön och ville försöka stanna i Australien. Att det var olagligt att som utlänning gå i land på öarna i Torres strait visste han inte. Han berättar om flykten i DN 28 augusti 1935. Det kan ju ändå ha varit en konflikt ombord men kanske ville han inte kritisera kaptenen i pressen, eller "dissa" som det heter i dag. 

Om Bertil ska få stanna eller inte skriver man om i DN 28 augusti: "Sista avgörandet ligger hos inrikesministern, och  tills han fattar beslut ansvarar svenska konsulatet för Bertil Hjelmström, som går omkring och mår gott i Sydney."

I vilket fall slutade historien bra för Bertil. Han slog sig ned i den där delen av världen, fick jobb och bildade familj. Men det blev på Nya Zeeland i stället för Australien. Så där har vi släkt nu, i båda länderna.