Spela psalmer, inga valser! (Hj)

Vår mormors mor Augusta Lindström
med barnen John och Tilan (vår mormor)

Tjugotre år gammal gifter sig Augusta Ottilia Eklund med den arton år äldre Johan Erik Lindström. Det är i Gävle 1883. Hon är glad av sig, musikalisk och händig. Han är gammaldags, allvarsam, sträng i sin livsuppfattning, frireligiös - men hade ändå viss humor. Så länge Augusta levde umgicks de med andra i staden men när hon dog i lungsot bara 37 år gammal isolerade sig Johan.

Augusta hade valloner i släkten. Släktband finns till Jean Joes Henning, som jag skrev om i Ond bråd död. Men grenar i släktträdet går också till Nicolas de Bouvengne, född 1585 i Spanska Nederländerna, död 1650 i Lövsta bruk. Jag minns att mormor Tilan brukade tala om att hon hade valloner i släkten – nånting på B, trodde hon. 

Fyra av Augustas och Johans fem barn levde till vuxen ålder. Vår mormor, som alltid kallades Tilan, var äldsta dottern. Hon hade en äldre bror, John, och två småsystrar, Cissi och Ebba.  När Tilan var liten hade hon mörkt kortklippt hår.

Hon var elva år då mamman dog. Hon hade inte många minnen av sin mamma. Men ett ljud var förknippat med mamman: ljudet av en sax mot tyg och bordsskiva när man klipper till ett tyg utlagt på ett bord för att sy något. Kanske sydde Augusta själv den klänning hon har på sig på första bilden ovan och även barnens kläder. 

Efter Augustas död flyttade systern Alida in och tog hand om hushållet och barnen. Mer om Alida kan du läsa i inlägget Modellsnickaren och hans döttrar.

Om sin pappa berättade Tilan att han var så gammal. "Han förstod inte oss, inte nya människor – och vi förstod inte honom". 

Tilan hade musiken i blodet. Om hon fått för sin pappa hade hon nog fortsatt att utbilda sig på piano. Men pappan tyckte det räckte att hon kunde spela psalmer. När hon kunde det, blev det inte fler pianolektioner. Hon fortsatte spela för sig själv. "Men pappa tyckte inte om valser och polskor. Det var Synd". Därför spelade hon när han inte var hemma. 

"Moster Alida skämde bort oss. Om jag t.ex. tänkte tvätta upp en blus åt mig sa moster: 'Äsch, det där kan jag göra. Sätt dig och spela istället!'
Visst hade vi jungfru och städhjälp och så, som hörde till varje borgerlig familj på den tiden. Och aldrig att jag gjorde något i hushållet hemma. En sommar var jag borta på en herrgård Ekeby för att lära hushåll och vara sällskap, men det var ju inte mycket. Jag sydde istället. Sydde klänningar åt mig och systrarna. Min första klänning klippte jag till på egen hand när jag var 14 år". 

Som ung arbetade hon på det s.k. landskontoret i Gävle. Spelade tennis och red på fritiden, åkte skridsko om vintern. Hon bodde hemma länge. Var väldigt okunnig och orutinerad på att sköta hem och hushåll när hon 28 år gammal gifte sig med Kalle Hjelmström. Men hon lärde sig. Det var alltid god mat hemma hos mormor. 

Tilan en födelsedag, troligen på hennes 50-årsdag 1936.

Mormor fortsatte livet igenom att vara händig och duktig på praktiska ting. Hon vävde och sydde mycket. Var alltid själv snyggt och smakfullt klädd. Hon vävde möbeltyger, dräkt- och klänningstyger. Mormor sydde min brudklänning. Nån vinterkappa också om jag minns rätt. 

Tänker på hurdan hon var. Det verkar som om hon var rätt lik sin mamma. Hon hade en ljus inställning till livet, var praktiskt lagd, aktiv, alltid arbetsam. Funderar lite över vad i hennes personlighetsdrag som hon ärvde från sin allvarstyngde pappa, men har inte hittat nåt svar på det än. 

Tilan i 70-årsåldern.