Emil på Gäddeviksholm (R)

Bild 1 troligen fr 1990-talet. 

Bild 2 oklart årtal. Kanske på Emils tid?

Här på Gäddeviksholm, Flisby i Småland, bodde Kungl. Sektern Emil Svensson från 1861 till sin död 1922.

Han var född 1832 och äldre bror till vår farfars far Otto. Fadern var prosten  Pehr (Peter) Reinhold Svensson i Höreda församling, Småland. Modern var Charlotta Rolander, äldsta dotter till Lars Rolander, han som seglade med Ostindiska kompaniet 1788-90 (huvudpersonen i min bok "Från Österland med sjömanskistan full"). Emil var alltså ett av Lars Rolanders många barnbarn.  

Efter Emil finns dagboksanteckningar som handlar dels om gården, skötseln av trädgården och ägorna, dels om hans hälsa. Han skriver ingående om hälsoproblem som ont i lederna, kalla lår och fötter, trassel med magen, det ena med det andra… 

Han skriver också om melankoli och ensamhet. Fram träder en bild av en väldigt ensam människa. Han bodde på och drev gården Gäddeviksholm från 29 års ålder tills han dog 89 år gammal. Nånstans i anteckningarna skriver han att han är glad över att ha fått järnväg dragen i närheten. Han reste mycket som ung till Sydeuropa och tog med sig växter hem som han planterade på Gäddeviksholm. Nu tittar jag på Flisby i Wikipedia och läser: ”orten ligger utmed Södra stambanan men inga tåg stannar här längre”.

Emil har skrivit en berättelse i 7 korta kapitel om en man han kallar Pelle Snark. ”…en sextiofem års man knappt nio quarter hög i långrock med svart skinnrem om lifvet, till hår skägg och kläder svart som en prest, och en skräck för mången”. Mer om Pelle Snark kan du läsa på min blogg här. 

Gäddeviksholm sköttes på bästa sätt under Emils tid. Han hade rättare, trädgårdsmästare och annat tjänstefolk till sin hjälp. I bouppteckningen finns upptecknat 2 par oxar, 11 kor, 1 tjurkalv, 3 kvigor, 1 bagge och 6 tackor, 3 lamm, några grisar och en mängd olika typer av verktyg för skötsel av gård, trädgård och lantbruk.

När Emil dog testamenterade han gården till brodern Otto. Otto och Anna, "Anna-mor", bodde där ett par år tills de flyttade till Eksjö. De var gamla båda två och Otto var nog inte rätt man  att sköta ett lantbruk. I Eksjö hade Otto och Anna sedan sin sista bostad. 

Vi tre var som barn nyfikna på Gäddeviksholm och fantiserade ibland om att vår familj skulle flytta dit. Det såg så fint ut med en samling hus på en liten ö. Men så blev det ju inte och ingen av oss har varit där.