They're eating the dogs ... (R)

Gjorde Trump bort sig? Eller spelar det ingen som helst roll vad han säger? De röstar på honom ändå. 

– Från dagens presidentvalskampanj i USA gör vi ett raskt hopp tillbaka in i släkthistorien.

Sommaren 1870 reste vår farfars far Otto Svensson 23 år gammal till Paris. Han var kvar där när fransk-tyska kriget bröt ut. Paris var sedan under belägring från 19 september 1870 till 28 januari 1871 då staden gav upp. Det blev förstås ont om mat under den där tiden; parisarna hade det svårt. 

På restaurangerna serverades rätter gjorda på häst (förstås) men även hund, katt, råttor m.m. Jag hittade en gång en meny från en restaurang i Quartier Latin, som under belägringen  serverade rätter med namn som Epaules et filets de chien braisés. Sauce aux tomates (brässerad hundfilé med tomatsås), Civet de chat aux champignons  (kattgryta med champignoner), Salamis de rats. Sauce Robert (salami på råtta med nån specialsås) m.fl.

Jag har två böcker med skämtteckningar som Otto S tog med sig hem, och de handlar om Paris under belägringen. En bild har du här. Under bilden står det, på franska förstås: Specerier/livsmedel och därunder: Min stackars Médor, jag kommer att bli tvungen att äta upp dig för att få behålla din stackars matte.

Under den här långa tiden i Paris fick Otto ut brev per ballong till familjen hemma i Sverige, och fick brev tillbaka med brevduvepost. Han skrev även några korta rapporter från Paris som publicerades i Ny Illustrerad Tidskrift och i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 

Otto själv gick det ingen större nöd på tydligen. Värdinnan där han bodde lagade goda rätter på hästkött. Vad han gjorde under dagarna i Paris vet jag inte mycket om. Han var kvar i Paris till i mars 1871, sen tog han sig till London och vidare tillbaka till Sverige. 

Jag hittar inga ungdomsbilder på Otto. På den här är han väl äldre än 23 år och har hunnit en bit på sin militära bana. Häftiga mustascher i alla fall.

Brevduveposten under Paris belägring är det mest kända exemplet på detta sätt att hantera ut- och inkommande post. Den som vill veta mer kan läsa en utförlig beskrivning (16 sidor) hos Postmuseum, här: "Brevduvan. En kulturhistorisk studie"